Referat:

Det første i en række ’morgenmadsmøde’ organiseret af forskningscentret NAU regi, ca. 11 deltagere og 4 oplægsholdere. Temaet var ’Havet og det postkoloniale Norden’.

Agnes Arnorsdottir (Historie) berättade om trafik i Nordatlanten under tiden 1400-1800 med utgångspunkt i isländska annaler. Annaler har ofta översetts av både historiker såväl som litteraturvetare men är en viktig källa som kan kasta ljus på de omfattande förbindelserna som kännetecknade det nordatlantiska rummet under medeltiden och den tidigmoderna tiden. Annaler är även en källa till information om vädret, naturen, fisk och fiskeri, valfångst och det stora antalet människor som reste över havet på jakt efter naturresurser trots stora faror.

Med utgångspunkt i ett avslutat projekt om nordisk litteratur, talade Dan Ringgaard (Nordisk) om att förstå Norden som en transnationell region som ett sätt att navigera emellan två motpoler – nationen och en globaliserad värld. Han föreslog ’arkipelagen’ – øhavet eller skärgården – som ett alternativt och mycket användbart sätt att förstå regionen, där vi kunde med fördel hämta inspiration från bl a ’island studies’ (se Frits Andersen, Sydhavsøen: nydelsens geografi, 2018).

Lill-Ann Körber (Nordisk) diskuterade Atlanthavet som ett nordiskt postkolonialt rum. Hon tog upp flera relevanta begrepp såsom ’North Atlantic Rim’ (se William Frost, ’The Concept of the North Atlantic Rim’ i Körber och Volquardsen, red. The Postcolonial North Atlantic, 2014), samt perspektiv på det svarta (Paul Gilroy, The Black Atlantic, 1993) och det vita Atlanter havets historia, som hon diskuterade i samband med en utställning vid Museet for Søfart, Helsingør (https://mfs.dk/) och skulpturen I am Queen Mary av La Vaughn Belle och Jeanette Ehlers, 2018 (https://www.iamqueenmary.com/).

Thorsten Borring Olesen (Historie) tog utgångspunkt i en bok av Paul Claesson Grønland – Middelhavets perle (1983) till att diskutera Grønland under det Kalla Kriget. Med hjälp av en polar-projicerad karta med Nordpolen i centrum kan man lätt förstå varför det arktiska havet kan förstås som ett ’medelhav’ och varför Grönland var så viktigt i konflikten mellan stormakterna. Klimatförändringen och sandsynligheten att ishavet blir mycket snart isfritt utmanar oss till vidare reflektioner över vad som är periferi och centrum.

Därefter blev det en mycket intressant och omfattande diskussion. Bland andra ämne och frågor diskuterades följande:

- Ett havsperspektiv på Norden – bortom nationen

- MEN – nationen har fortfarande en stor betydelse, jfr globaliseringskritik.

- Nyare och äldre havsperspektiv (Östersjön under 1990-talet). 

- Materialitet och resurser

- Makt, periferi och aktörer.